|
Kvalitetsredovisning ht-2010-vt 2011
Smedjegårdens förskola Förskolechef: Ann-Charlott Grahn Telefonnummer: 044-13 4441 E-postadress: anncharlott.grahn@kristianstad.se Innehållsförteckning
1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet s. 3 2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen s. 5 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden s. 6 4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål s. 7
5. Uppföljning av likabehandlingsplanen s. 16
6. Åtgärder för utveckling och förbättring s. 16
7. Rektors beslut s. 17
1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Smedjegårdens förskola finns i Färlöv, ca 12 km väster om Kristianstad. Förskolan ligger mitt i byn med närhet till skola, bibliotek, affär och kyrka. Inom närområdet utnyttjar förskolan lättillgängliga naturområden av olika karaktär. På Smedjegården arbetar vi efter läroplanens intentioner och strävansmål genom lösningsinriktad pedagogik (LIP) och med särskild inriktning mot hållbar hälsa. Under de senaste åren har vi också fördjupat vår kunskap och praktiskt arbetat med hur vi utvecklar matematiken i förskolan.
Organisation Smedjegårdens förskola består av 8 avdelningar fördelade i fyra hus: en småbarnsavdelning, en ”växa-avdelning” och en syskonavdelning i den ursprungliga förskolebyggnaden, som även innehåller kök och expedition, två syskonavdelningar i f d affärsbyggnad, en småbarns- och en syskonavdelning i paviljonger samt en ”växa-avdelning” i eget hus vid skolans huvudbyggnad. Fem avdelningar får sin mat från förskolans kök, som har kokerska anställd på 0,92 tjänst. Övriga tre avdelningar får, efter dagliga beställningar, sin mat levererad med taxi från Öllsjöskolans kök.
Förskolan leds av rektor på 0,75 tjänst, och som därutöver på 0,25 tjänst, läser ”Förskolelyftet för förskoleledare” vid Göteborgs Universitet. Kursens inriktning är ”Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik – ur ett ledarperspektiv” 30hp med examination i november 2011 och är en uppdragsutbildning genom Skolverket.
För att komma tillrätta med de besparingar som beslutades i nämnden för budgetåret 2010 fick Smedjegårdens förskola under höstterminen minska personalbemanningen och förtäta grupperna. På en av avdelningarna placerades inga nya barn och de barn som var kvar efter att ”6-åringarna” börjat i barnskolan placerades på annan avdelning. På småbarnsavdelningarna har vi under året i snitt haft 16 inskrivna barn och på syskonavdelningarna 21. Grundbemanningen har under ht -10 varit 2,685 åa på syskonavdelningarna och 2,75 åa på småbarnsavdelningarna
Under första halvåret 2011 har förskolan haft 141 inskrivna barn i verksamheten. I januari -11 blev efterfrågan stor på småbarnsplatser. Då öppnades den stängda avdelningen igen och de äldsta barnen på småbarnsavdelningarna flyttades för att bereda plats till de yngsta i kön. Våren har återföring av resurser till 2011 kommit förskolan till del vilket i snitt gett en ökad bemanning till 2,72 på syskonavdelningarna och 2,81 på småbarnsavdelningarna. Återstoden av återföringen har gått till insättning av vikarier vid korttidsfrånvaro och semester. Därtill finns extra personaltimmar till de avdelningar som har mathantering samt resurstimmar för barn i behov av särskilt stöd.
Genom att lokalerna och avdelningarna ligger spridda i olika byggnader finns det svårigheter i hitta bra vägar för naturligt samarbete, vilket framför allt märks vid minskad grundbemanning. Förskolan arbetar därför efter system med ”stötte-avdelningar” samt genom olika utvecklingsgrupper:
Det finns dessutom en grupp med fyra Lip-piloter (pedagoger som fått grundutbildning i Lösningsinriktad pedagogik) som tillsammans med rektor och fem piloter i skolan/skolbarnsomsorgen stödjer och utvecklar det lösningsinriktade arbetet i verksamheterna. Rektor och två av pedagogerna har deltagit i kurser kring Lösningsinriktad pedagogik i Stockholm under verksamhetsåret. Rektor har även påbörjat en kurs till Lip-coach.
På Smedjegården har vi också en förskollärare som fått utbildning i och som leder kurser i Active Parenting, en föräldrautbildning riktad till föräldrar med barn i förskoleåldern och skolans tidigare år. Under hösten 2010 genomfördes kursen gemensamt med annan pedagog för föräldrar inom hela skolområde Västra.
Under verksamhetsåret har ytterligare en förskollärare gått ”Förskolelyftet” med inriktning mot matematik, vilket gör att Smedjegården nu har tre pedagoger samt rektor som fått fördjupning på olika sätt i ämnet genom ”Förskolelyftet”. ”Förskolelyftet” är Skolverkets uppdragsutbildning riktat till pedagoger i förskolan.
Kompetensinsatserna har under året riktat sig mot implementeringen av den reviderade läroplanen, Lpfö98/10, genom gemensamma storföreläsningar och litteraturseminarier (all förskolepersonal), samtalsledarutbildning samt fördjupning och tolkning av Lpfö98/10 med Monica Haraldsson Sträng, Göteborgs universitet (pedagoggruppen), Lösningsinriktad pedagogik samt utveckling av matematik på förskolan.
För övrigt har vårens ap-konferenser till största delen ägnats åt planering och projektering av en ny-/ om -/till -/byggd förskola Färlöv, vilket vi hoppas ska stå klar till ht 2013. I detta arbete har vi också haft arbetsgrupper med skyddsombud och personalrepresentanter (bygge, utemiljö och konstutsmyckning). Nyckeltal: Avläses per 15 oktober årligen (Siffror inom parentes är från 2009)
Förskola
2. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen
Det systematiska kvalitetsarbetet utgår från det ”Pedagogiska året”, som är en handlings-/arbetsplan för Smedjegårdens förskola. Genom detta har personalen ett verktyg för planering och utvärdering under hela verksamhetsåret. Kvalitetsredovisningen grundar sig på avdelningarnas kontinuerliga dokumentation, såsom loggböcker, dagboksanteckningar, observationer samt den fortlöpande utvärderingen i arbetslagen under året. På förskolan finns det också en utvärderingsmall knuten till kvalitetsredovisningen som stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. I samtal och intervjuer med barnen genomför avdelningarna en muntlig utvärdering. Föräldrarna är med i utvärderingen genom den dagliga kontakten och utvecklingssamtal men också genom enkäter i olika former som avdelningarna genomför under året. Under våren 2011 genomförde Barn- och utbildningsförvaltningen en enkätundersökning om Trivsel och trygghet i förskole-verksamheten riktad till föräldrar med barn födda 2006 respektive 2009. Tyvärr var svarsfrekvensen så låg att resultatet inte går att använda i denna kvalitetsredovisning. Det visade sig senare att enkäten inte kommit alla berörda föräldrar till del av olika omständigheter. I framtiden bör det därför övervägas annat tillvägagångssätt för att föra ut och samla in den här typen av enkäter. Varje avdelning lämnar sin utvärdering och analys till rektor för sammanställning
Kvalitetsredovisningen för verksamhetsåret 2010/2011 kommer att publiceras på förskolans hemsida. Avdelningarna ska också ha den tillgänglig för föräldrar och besökande. Under kommande verksamhetsår och i samband med implementeringen av den reviderade läroplanen för förskolan, Lpför98/10, kommer redovisningen att utgöra ett viktigt dokument för det fortsatta utvecklingsarbetet.
Kvalitetsredovisningen är sammanställd av två av förskolans pedagoger tillsammans med rektor . Underlaget har utgjorts av avdelningarnas utvärdering och analys enligt ovan. 3. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella perioden
Följande åtgärder för förbättring beslutades i föregående kvalitetsredovisning:
Mål: Organisera verksamheten så att det finns tid till reflektion, planering och dokumentation. Arbeta för en helhetslösning på förskolan
Under hösten hade Smedjegården en ekonomisk åtstramning som resulterade i fler barn/årsarbetare. Trots detta har avdelningarna haft arbetslagsplaneringar där planering ingått, dock har möjligheten till reflektion och dokumentation minskat. Grundbemanningen återställdes successivt under våren. Projekteringen av om- och nybyggnationen av Smedjegården har påbörjats under våren. Den önskvärda helhetslösningen är på så vis på gång för förskolan.
Mål: Utbilda Lip-piloter till Lip-coacher på förskolan. Utveckla personalens Lip-arbete i vardagen genom mer kunskap och metoder kring Lip.
Två piloter har varit på kurs i Stockholm med inriktning mot förskolan. Förskolechefen har utbildats i Lip och påbörjat en Lipcoachutbildning. På avdelningarna är den lösningsinriktade pedagogiken en följeslagare och ett ständigt diskussionsföremål när det gäller metoder och uttryckssätt.
Mål: Särskilt fokus ska riktas mot målen kring matematik, språk, naturvetenskap och teknik. Implementera den reviderade Lpfö 98/10. Uppmuntra pedagogerna att söka förskolelyftet för att fördjupa kunskaperna inom områdena ovan. Samtalsledare i varje arbetslag, för utveckling av de pedagogiska diskussionerna.
Det har skett en inventering inom basområdena och i skolområdet när det gäller kunskaper kring matematik och naturvetenskapliga ämnen m.m. Samtlig personal har deltagit på en föreläsning med Susanne Thulin.
6-7 pedagoger har gått samtalsledarutbildning vilket gör att nästan alla arbetslag har en samtalsledare. Dessa samtalsledare har även varit ett stöd i implementeringsarbetet av Lpfö vid litteraturseminarier i basområdet.
Förskolechefen har påbörjat en kurs inom förskolelyftet vid Göteborgs Universitet som vänder sig till förskoleledare. Kursens inriktning är ”Barns tidiga lärande med fokus på tal, skrift och matematik – ur ett ledarperspektiv”, 30hp med examination i november 2011. Utvecklingsarbetet i kursen handlar om ”Lip som stöd för utveckling av barnsförståelse för matematik” En förskollärare har gått förskolelyftet på Malmö högskola med inriktning på matematik och naturvetskap genom undersökningar och experiment, 15 hp. Förskolelyftet är en uppdragsutbildning genom Skolverket
Mål: Aktiva föräldrar genom föräldraråd på Smedjegården. Utse föräldrarepresentanter från varje avdelning.
Smedjegården har haft fyra träffar med Föräldrarådet. Samtliga träffar har varit väl representerat av föräldrarna. Det upplevs positivt av föräldrarna att Smedjegården har ett eget föräldraråd i stället för att vara hopslaget med skolan. Förskolans frågor får ett större utrymme. Till exempel har föräldrarna bistått vid arrangemanget av en utemiljövecka under våren. Föräldrarådsrepresentanterna får förhandsinformation via en mejllista innan information går ut till alla föräldrar.
Mål: Gemensamma mötesplatser/arbetsplatskonferenser samt fortsätta med Samordningsgruppen mellan förskola och skola. Det är rektor tillsammans med förskolans medarbetare och utvecklingsgrupper som har ansvaret för att ovan genomförs.
Några gemensamma arbetsplatsträffar för förskola/skola har genomförts. Samordningsgruppen för förskola och skola har träffats en gång per termin. Lip-piloterna har träffats Vid ett tillfälle har två förskollärare informerat om hur förskolan arbetar med matematik för förskolebarnen i de olika åldrarna från ett till fem år. På grund av att båda verksamheterna har ägnat mycket tid åt att fördjupa sig i respektive nya styrdokument, så har den ”röda samarbetstråden” tunnats ut avsevärt.
4. Arbetet i verksamheten utifrån prioriterade mål4.1 Normer och värden
Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar
· Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra
·
Respekt för allt levande
och ha omsorg om sin närmiljö. Grunden för ett öppet och fritt samhälle är att ha förmågan att se världen ur olika perspektiv och känna öppenhet och respekt för sina medmänniskor. Kunskap och förståelse för hur vi påverkar vår miljö ger mer engagerade medmänniskor och en ökad framtidstro.
Processen · Vi medvetandegör barnens handlingar och intentioner inför dem själva och andra genom att vi benämner handlingen. · Pedagogerna är aktiva förebilder i händelserna som sker i vardagen på förskolan. · Vi lyfter och styrker positiva handlingar som barnen gör mot varandra, ett lösningsfokuserat arbetssätt. · Vi arbetar i mindre grupper i temaarbete, hjärteklubb, lekgrupper och samtalsgrupper. · Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra i t ex matsituationer och leksituationer · Vi arbetar med konflikthantering, där vi hjälper barnen och ger dem redskap för att lösa konflikter genom lösningsinriktad pedagogik. · Barnen tränar socialt samspel i den fria leken. · Några avdelningar använder sig av teckenkommunikation. · Barnen får uppleva teater, drama och göra egna dramatiseringar av sånger och sagor. · Personalen är medupptäckare med barnen i skogen, på gården, på lekplatsen. · Skräpplockarvecka · Vi samtalar tillsammans med barnen och upplever naturens skiftningar och djurliv. · Vi värnar om natur och djurliv.
Utvärderingsmetod Vi har utvärderat genom att intervjua barnen. Vi har samtalat i små och stora grupper där barnen har fått berätta om hur deras upplevelser har varit. Barnen har fått rita och beskriva. Vi observerar barngruppen kontinuerligt. Resultat Pedagogerna ser en positiv utveckling i barngruppen. Barnen har en vilja och förmåga att ta hand om varandra. De vill hjälpa och trösta varandra. Barnen hanterar konflikter verbalt i större utsträckning. De kan stanna kvar i leken längre och de provar att leka med kamrater i olika åldrar och kön.
Barnen har fått en ökad förståelse för vikten av att ta ansvar för det som finns i deras närmiljö, både ute och inne. Barnen har blivit uppmärksammade på att man inte slänger skräp i naturen. Ser de skräp plockar de upp det. Värdera God till mycket god måluppfyllelse Analysera När pedagogerna genom den lösningsinriktade pedagogiken(Lip) fokuserar på den positiva utvecklingen hos barnen i alla sammanhang, upplever vi att detta har en mycket positiv inverkan på barnen. Vi får en gladare och tryggare barngrupp. I arbetet med konflikthantering ser vi möjligheter till utveckling när vi pratar om normer och lika värden. Att hantera konflikter är en av grundstenarna för att kunna samspela med vår omgivning. Vårt arbete med barnen i mindre grupper gör att alla blir sedda och hörda. Ibland under året som gått har vi känt oss stressade och överbelastade och det märks genast i arbetet med barnen för då känner vi en stress och oro hos dem också. Lip har kommit för att stanna. Miljöarbetet är alltid närvarande. Vi utgår från en helhetssyn på miljö och hållbar hälsa, men börja sakna arbetet med ”grön flagg”, som varit vilande medan vi utvecklat vårt Lip-arbete.
4:2 Utveckling och lärande
Mål: Förskolan ska sträva efter att
Bakgrund Dessa mål valdes eftersom Smedjegården vill att varje barn ska upptäcka sina möjligheter och få utveckla god självkänsla och gott självförtroende. En väg till detta är genom att medverka i, utvecklas och lära i olika uttrycksformer samt få upptäcka att de är en del av naturens kretslopp.
Processen Sammanfattningsvis har alla avdelningarna på olika sätt arbetat med följande; · Leken – uppmuntrat rollekar, bygg- och konstruktionslekar, gett utrymme för spontan lek inne och utomhus. · Temagrupper – med olika inriktningar t.ex. Mamma Mu med uppdragskort, fysikaliska och kemiska upptäckter med vatten, sagan ”De tre små grisarna, min familj, kroppen m.m. · Form och färg – fritt skapande i olika inspirerande material, arbetat med form och färg ur ett matematiskt perspektiv, skapande verksamhet utifrån temagruppsinnehåll, använt naturens material. · Matematik – använt stapeldiagram som anknyter till temat, matematikuppdragskort, kopplat samman matematik i rörelsepass, använt matematik i temat, naturligt lyft in matematiken i vardagsrutiner och lek. · Språk – använder ordbilder, benämner ord, leker med ord, sjunger, dokumenterar barns tankar, förstärker ord med tecken. · Samtalen – ett viktigt inslag vid alla aktiviteter/situationer, individuellt med barnen men också i grupp, lyssnar in och följer upp barns tankar och erfarenheter. · Naturen – upptäcka årstider med alla sinnen, värna om djuren i naturen, utflykter till närmiljön men också till havet, naturvetenskapliga experiment. · Rörelse – kontinuerligt haft gympalek, rörelsepass på avdelning/skolans gympasal, besökt närliggande naturområdet ”Grushålan”, där motoriken utmanats.
Utvärderingsmetod Samtal med barnen kring händelser. Muntliga intervjufrågor till barnen. Vid föräldrasamtal få respons av föräldrar. Kontinuerliga arbetslagsdiskussioner. Observationer av barnen. Utvärdering av bilddokumentationer. Använt kvalitetsredovisningsmall. Utvärderat tillsammans med special- och språkpedagog. Resultat Pedagogerna på Smedjegårdens avdelningar upplever att flertalet av barnen är trygga i sig själva och i grupperna. Genom att LIP-pedagogiken löper som en röd tråd i bemötande och förhållningssätt hos pedagogerna så syns också hjälpsamhet hos barnen samt att de berömmer och uppmuntrar varandra. De har mod att uttrycka sig i olika situationer samtidigt som barnen försöker lösa olika problem som de möter. Ett annat resultat är att i leken syns stor initiativförmåga och kreativitet. Leken inspireras av temat som pågår på resp. avdelning men också av att de är lekförebilder för varandra. Några avdelningar anser att barnen blivit mer självständiga och delar gärna med sig av lekmaterial, tankar och åsikter. När det gäller matematik- och naturvetenskap så har det visat sig att barnen har fått ökad förståelse och ökat intresse, använder nya ord som anknyter till matematik och naturvetenskap och har utvecklat sina naturvetenskapliga tankar och teorier i andra sammanhang tex. vid måltidssituationen. Resultat, som pedagogerna sett av barnens språkutveckling, är att de utvecklat ett större ordförråd. De använder sin fantasi och hittar på egna sånger, ramsor etc. Någon avdelning har uppmärksammat att barnens skrivande och läsande har kommit igång. Vid skapande verksamhet har barnens intresse och fantasi tagits tillvara och det syns en skaparglädje hos barnen. Någon avdelning nämner svårigheter med att använda ateljén på avdelningen. Musik och rörelse intar en central plats på alla avdelningar. Resultatet visar att flertalet av barnen med glädje deltar i dessa aktiviteter.
Värdera Bedömningen av måluppfyllelsen varierar mellan god och mycket god eftersom de prioriterade målen har stor bredd.
Analys En grundtrygghet hos arbetslaget och en gemensam värdegrund borgar för ett gott klimat på avdelningen. Att ha roligt ihop personal och barn, förmedlas till barnen och hjälper dem i sin pågående utveckling. De vuxnas attityd ska vara tillåtande och lyhört, då lockas barnens utveckling framåt på ett positivt sätt. Uppfattningen är att det är lättare att nå hög måluppfyllelse om man utgår från barnens intresse och erfarenheter. Arbetet med lösningsinriktad pedagogik(Lip) har påverkat pedagogernas arbetssätt och gjort barnens lärandesituationer mer positiva.
En iakttagelse är att det är skillnad på pojkar och flickors lek. En analys av detta är att det beror på vad TV-tittandet består av. Barnets erfarenheter och intryck bearbetas i leken. Dessutom upplever någon avdelning att flickor oftare tillbringar tid i ateljén jämfört med pojkarna. Kunskap inom området behöver utvecklas.
Tematiskt arbete ger läroprocesser genom olika infallsvinklar, något som tas tillvara på de olika avdelningarna. Flera arbetslag uttrycker dock behov av att lära mer om hur man kan arbeta processinriktat med naturvetenskapliga ämnen.
Möbleringen i ett rum påverkar inriktningen på leken och verksamheten, rum utmanar och begränsar. Den pedagogiska miljön är därför en viktig faktor i planeringen.
4:3 Barns inflytande Mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn:
Bakgrund När barn får vara med och påverka vad som händer under deras vardag på förskolan ökar deras självkänsla. När det enskilda barnet får stå i centrum och vågar uttrycka sig inför andra stärks deras självförtroende. Detta främjar barnens trivsel och välbefinnande. Vi vill ge barnen möjligheter i vardagen att få inflytande utifrån demokratiska principer. Processen
Utvärderingsmetod Genom utvärdering tillsammans med barnen i deras ”egen planering”. Observera, dokumentera och analysera i arbetslaget.
Resultat Barnen ser fram emot och tänker ut vad de vill planera långt innan det är deras tur. De kommer på saker de vill göra och vågar berätta om sina planer för kompisarna. I sommarminnet blir barnets familj involverad i förskolan. Barnen lär sig med stigande ålder att prata med varandra när de hamnar i olika konflikter. De använder sig av pedagogernas metoder i samtalen med varandra. Barnen får förståelse och erfarenhet av hur röstning går till.
Värdera Från god till mycket god Analys Föräldrarna visar stort intresse och hjälper barnet i en diskussion hemma om vad de ska planera. Barnen är mycket stolta över dokumentationen som de visar sina föräldrar. I någon grupp har pedagogerna märkt att barnen gärna har valt att planera med bara en vuxen eller ett fåtal kompisar. Det upplevs att barnen söker egentid för att minska stress.
Fokus ligger mycket på att lösa konflikter. Vi är noga med att lyfta fram de goda lösningarna. Vi har god hjälp av arbetet med Lip.
Barnen önskar ofta mer ”egen planering” där tyvärr personalen känner att de barntäta grupperna gör detta svårt att uppfylla. En småbarnsavdelning saknar sina tre-åringar eftersom de lite större barnen är fantastiska förebilder för de mindre barnen. Betydelsefullt när under året barnen flyttas till syskonavdelning.
När barnen leker upptäcker vi mer och mer vikten av vuxennärvaro. Personalen delar upp barnen i olika grupper utefter vilka utmaningar barnen behöver. Personalen läser av barngruppen och barnen får prova på att leka med vänner som de spontan kanske inte skulle välja själva.
4:4 Förskola och hem
Riktlinjer: Alla som arbetar i förskolan skall
Arbetslaget skall
Bakgrund När pedagoger och föräldrar samarbetar för barnet, utgör det den bästa grogrunden för barnets trygghet, utveckling och lärande.
Processen Följande arbetar Smedjegårdens personal aktivt med för att främja samverkan mellan förskola och hem; · Öppet hus för nya föräldrar · Föräldraaktiv inskolning/traditionell inskolning med föräldrar · Informationsmöte på hösten, familjekväll på våren. · Målbeskrivningar från läroplanen synligt för föräldrar. · Utvecklingssamtal, inskolningssamtal, överlämnandesamtal. Några avdelningar överlämnar ett förberedande underlag till föräldrarna innan samtalet sker. · Bygga tillitsfull relation med positivt bemötande då pedagog möter förälder på morgon och kväll · Pedagogerna uppmuntrar till samtal om föräldrar vill ta upp något · Kontinuerliga samtal med de vars barn har extra stödåtgärder · Utvärdering /enkät lämnar flertalet av avdelningarna ut vid vårterminens slut · Drop-in fika bjuder några avdelningar in till under terminens gång · Återkopplar efter samtal vid behov · Berättar tillsammans med barnet vad som hänt under dagen vid hämtning · Månadsblad visar vad som komma ska · Dagbok och digital fotoram i hallen visar här- och nu verksamheten · På förskolans dag inbjöds föräldrar med barn som var lediga · Fixarvecka kring utemiljön · Några avdelningar ger barn och föräldrar ett uppdrag över sommaren s.k. sommarminne. · Vissa avdelningar arrangerar barn/personal/föräldrautflykter · Föräldrar inbjuds till luciamorgon · Föräldraråd med återkommande träffar under verksamhetsåret. Utvärderingsmetod Den föräldraaktiva inskolningen är utvärderad genom föräldraenkäter. Samtal med föräldrar om vilken insyn de upplever att de har i avdelningens verksamhet. Under utvecklingssamtalen lyfts även förälderns tankar kring sitt inflytande på verksamheten. Dagliga samtal vid hämtning och lämning. Diskussioner i arbetslaget om hur vi gör för att föräldrar ska känna att de har inflytande och påverkansmöjlighet. Kommunövergripande enkät kring barns trygghet och trivsel på förskolan 8barn födda -06 och -09).
Resultat Trygga föräldrar som vågar fråga och ifrågasätta. Pedagogerna har märkt att föräldrar vill vara medvetna om barnets trivsel och utveckling på förskolan. Barn och föräldrar diskuterar hemma avdelningens verksamhet som sen pedagogerna kan återkoppla till. Ett ökat föräldraengagemang kring hur avdelningarna arbetar pedagogiskt har upplevts. Samtliga föräldrar på avdelningarna har velat ha utvecklingssamtal. Några föräldrar har tagit ledigt och deltagit i verksamheten under en dag. En avdelning konstaterar att de fått in 62 % av de utlämnade enkäterna, resultatet visade på väl godkänt på flertalet av punkterna. Endast frågan om de upplevde att de fick tillräcklig information vid hämtning fick något lägre omdöme. Något som även en annan avdelning fått lägre omdöme på. Föräldrar ger positiva kommentarer i vardagssamtalen. Samtliga avdelningar har hög uppslutning på informations- och familjeträffar. Svarsfrekvensen på den kommunövergripande enkäten var låg, men de inkomna svaren var i linje med vad som framkommit ovan.
Värdera Hälften av avdelningarna skattar att måluppfyllelsen är god medan de andra fyra avdelningarna skattar att den är mycket god.
Analys Resultat och måluppfyllelse visar att Smedjegårdens föräldrar har förtroende för Smedjegårdens verksamhet. Det gör att de tryggt går till sina arbeten. En annan framgångsfaktor är att tidigt gå ut med tydlig information vid förändringar för att oro ej ska uppkomma. Tydlighet och medvetna pedagogiska strategier hos personalen gör att samverkan mellan förskola och hem stärks. Det kan t.ex. vara att dela ut ett förberedande underlag inför samtal så att även föräldern äger frågan. En annan strategi är att efter utvärderingarna återkoppla till föräldrarna så att de görs delaktiga i resultat och åtgärder. Deras erfarenheter formar verksamheten på avdelningen. Arbeta lösningsinriktat vid ”svåra” frågor tillsammans med föräldrar ökar förståelsen mellan båda parter och stärker samverkan mellan pedagoger och föräldrar. I svaren på den kommunövergripande enkäten kan tolkningen göras att förskolan kan bli tydligare med hur avdelningarna arbetar med demokrat- och jämställdhets-frågorna.
4:5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet
Riktlinjer: Arbetslaget skall
Bakgrund Ett aktivt samarbete mellan förskola och skola främjar samtliga som på något sätt är involverad i denna verksamhet. Den geografiska närheten underlättar dessutom för alla parter.
Processen · Pedagoger på förskolan och från förskoleklassen har diskuterat hur förskolebarnen placeras i förskoleklasserna · Skriftlig och muntlig överlämnadeinformation · Förskolebarn träffar förskollärare och förskoleklass vid tre tillfällen under våren · Fritidsbarn är välkomna att hälsa på · Någon avdelning har haft skolbarn som kommit och läst för förskolebarnen · Gemensamma arbetslagsträffar mellan förskola och skola med inriktning på Lip t.ex. har personalen utbytt tankar och erfarenheter kring olika problemställningar · Förskolepersonal har berättat för skolpersonal hur Smedjegården arbetar med matematik i förskolan Utvärderingsmetod En utvärderingsdiskussion har gjorts vid terminens slut i Samo 3 med deltagare från både förskola och skola samt ledningspersonal. Det har även skett i arbetslagen under utvärderingsdagen i juni -11. En utvärderingsträff om överlämnandet har skett mellan förskollärare i förskola och mottagande förskollärare från skolan.
Resultat Överskolningen av de blivande sexåringarna har fungerat bra och gett en tryggare start för barnen på skolan. Varje barn har haft någon kompis från sin förskoleavdelning med sig. Genom träffarna under våren har den mottagande förskolläraren och barnen har lärt känna varandra successivt. Ett gemensamt framarbetat underlag vid överlämnandet finns inte, något som är önskvärt. Spännande och roliga möten har skett mellan barnen på avdelningarna och från skolan. De gemensamma arbetsplatsträffarna har stärkt kunskapen och förståelsen mellan personalgrupperna. Ett dilemma är att den ”röda samarbetstråden” delvis har försvunnit. Det påbörjade samarbetet mellan skola o förskola har ej skett i den omfattning som är önskvärd från förskolepersonalens sida.
Värdera Mindre god till god måluppfyllelse.
Analys Byte av ledningspersonal har bidragit till att samverkan mellan förskola och skola behövt omprioriteras och därför inte kunnat fullföljas såsom planerats. Dessutom har skolans omorganisation och Smedjegårdens förestående om - / tillbyggnation tagit mycket tid i anspråk för både personal och ledning i respektive verksamheter.
5. Uppföljning av likabehandlingsplanenArbetet med förankringen av likabehandlingsplanen har under året indirekt varit ett prioriterat område. Genom Smedjegårdens arbete med lösningsinriktad pedagogik (Lip) har pedagogerna alltid fokus på att hjälpa barnen att finna alternativ och goda lösningar . Lip är både ett förhållningssätt och en samtalsmetodik. Det innebär att även situationer som uppkommer utifrån diskrimineringsgrunderna eller kring kränkningar utifrån likabehandling omedelbart belyses, men kopplingen mellan Lip och likabehandlingsplanen kan förtydligas och utvecklas. För att planer ska kännas aktuella och levande i vardagen, krävs kontinuerliga samtal kring innehållet och tolkningen av detta. Då förskolan under året satsat på utbildning av samtalsledarare till varje arbetslag är ambitionen att med hjälp av dem och Lip-piloterna föra dessa samtal på arbetslagsnivå. När personalen är välbekant med innehållet blir man också tydligare mot föräldrarna i förankringsprocessen.
I vårt lösningsinriktade arbete har olika situationer uppmärksammats under året och som vi kommer att ta upp i likabehandlingsplanen. är att vi sett tendenser till exkludering i lek mellan barnen
6. Åtgärder för utveckling och förbättring
Det senaste året har varit omtumlande på olika sätt. Förskolan har genomfört anpassningar av personalbemanningen till följd av det budgetbeslut (se avsnitt 1, sid 3) som BUN tog inför 2010, samtidigt ökade efterfrågan mer än förväntat inför vt-11. Det medförde att totala antalet inskrivna barn legat på 141 under hela våren 2011. Trots återföring av resurser har barngruppernas storlek alltså inte minskat under våren, vilket påverkat personalen negativt genom att man upplevt hög arbetsbelastning och stress. Samtidigt är ambitionen att barnen i förskolan inte ska ”komma i kläm” utan erbjudas den verksamhet som styrdokumenten anger. Resultatet av detta ser vi ovan, men personalen ger i andra sammanhang uttryck för alltför hög arbetsbelastning t ex i KLIF-enkätens hälsorelaterade frågor. Den nuvarande ekonomiska resursfördelningen medför en kortsiktig planering istället för långsiktighet. Genom ständig ”anpassning” efter barnantal uppstår en otrygghet i arbetslagen, då dessa oftare kan förändras beroende på personalens sysselsättningsgrad i förhållande till antalet inskrivna barn, och då blir kontinuitet i barngruppen svårt att uppnå.
Arbetet på Smedjegården kommer under verksamhetsåret 2011-2012 inriktas mot följande områden:
· Hållbar hälsa Mål: med stöd av KLIF minska upplevd arbetsbelastning Utveckla vår arbete med lösningsinriktad pedagogik (Lip)
· Utveckla det påbörjade arbetet med implementeringen av den reviderade Lpfö98/10. Mål: Särskild fokus riktas mot uppföljning, utvärdering och analys samt Dokumentation. Genusfrågor
· Arbete med inriktning mot ”nya” Smedjegårdens förskolan (projekterad byggstart under 2012)
· Arbeta för att ”röda tråden” mellan förskolan och skolan utvecklas Mål: Gemensamma mötesplatser/arbetsplatskonferenser samt fortsätta med Samordningsgruppen mellan förskolan och skolan
Det är förskolechefen tillsammans med förskolans medarbetare och utvecklingsgrupper som har ansvaret för att ovan genomförs.
7. Förskolechefens beslutHärmed fastställs att ovanstående åtgärder och mål prioriteras för verksamheten på Smedjegårdens förskola under läsåret 2011/2012
Kristianstad den 27 september 2011 Ann-Charlott Grahn Förskolechef
|
